Fler tänker rätt med solceller – Självklarhet för många numera

Solceller Paneltaket

22 000 nya nätanslutna solcellsanläggningar

Den installerade effekten för nätanslutna solcellsanläggningar fortsätter att öka. Ny statistik visar att den installerade effekten nu är över 1 gigawatt (GW) efter en ökning på nästan 400 megawatt (MW) under 2020. Samtliga kommuner i Sverige har nu minst en nätansluten solcellsanläggning.  4 procent av den totala installerade effekten i Sverige finns i Göteborgs kommun.
Göteborg är den kommun som har störst installerad effekt med 39,8 MW, vilket är nästan 4 procent av den totala effekten för Sverige. Göteborg är också den kommun som installerade mest under 2020, 17,2 MW. Strängnäs kommun ökade mest relativt 2019. Där skedde en ökning på 344 procent vilket motsvarar 14,5 MW.

Fler passande produkter

Många som skaffar el- och laddhybridbilar och har solceller upptäcker att de får problem med att ladda sina bilar med solel, eftersom de inte är hemma när elen produceras. Dessutom skapar elbilsladdningen en helt annan nivå av energiförbrukning i fastigheten, vilket inte sällan leder till att säkringarna går. Men dessa problem går att undvika.

En utmaning med solceller är att produktionen av energi ofta inte sker när man har som mest nytta av den. Därför behövs kraftfull energilagring i kombination med ett smart system som länkar ihop hela kedjan av hushållets energianvändning. Den här utmaningen har svenska bolag börjat utveckla och installera. Fråga Paneltaket om ni vill veta mer.

Vätgas har man pratat om tidigare, men det kan accelerera på riktigt den här gången. Gasen har stora fördelarna inom tunga transporter, stor energidensitet och så är den lättare än bensin. Marknaden är bara ett par miljarder kronor just nu. De bedömer att den kommer växa till 100 miljarder år 2030 och 1 500 miljarder till 2050.

Fortfarande stöd ifrån staten

Det finns betydande finansiellt stöd för hushåll som är intresserade av att installera solenergianläggningar med både solpaneler, energilagring och elbilsladdning. Det statliga stödet för solceller och energilager har ersatts med en skattereduktion från 2021 för privatpersoner, så kallad skattereduktion för grön teknik. Om du ska installera grön teknik som privatperson kan du få skattereduktion för kostnaden för arbete och material. Det gäller installationer som påbörjas och betalas från och med 1 januari 2021. Det fungerar på liknande sätt som med rot- och rutavdrag och det är Skatteverket som hanterar skattereduktionen.

Skattereduktionen för grön teknik är högst 50 000 kronor per person och år. Om du kan ta del av avdraget eller inte beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort. Det betyder att hushåll med två yrkesarbetande kan få bidrag med upp till 100 000 kronor per år.

Referenser

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/22-000-nya-natanslutna-solcellsanlaggningar-under-2020/

Startsida

Utvecklingen av solceller går framåt – Paneltaket AB

Solceller Paneltaket

Solceller får energikick av koffein

Med koffein får perovskitsolceller både högre verkningsgrad och längre livslängd. Perovskitsolceller har fått sitt namn efter den särskilda kristallstrukturen i det ljusabsorberande lagret. De utgör en ny typ av solceller som än så länge befinner sig på experimentstadiet. Utvecklingen av perovskitsolceller har gått extremt snabbt de senaste året.

Lösningen?

Nackdelen med perovskitsolceller är att de har en väldigt kort livslängd. Men nu har en forskargrupp kommit på att koffein kan hjälpa. Deras resultat tyder på att koffein både kan höja perovskitsolcellers verkningsgrad och få dem att klara solljus utan att brytas ned.

Fynden har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Joule. Men idén började som ett skämt – över en kopp kaffe.

– En dag när vi diskuterade perovskitsolceller sa vår kollega ”Om vi behöver kaffe för att få upp vår energinivå, hur är det med perovskitsolceller? Skulle de behöva kaffe för att prestera bättre?”, berättar Jingjing Xue, doktorand vid UCLA i USA, i ett pressmeddelande.

Utvecklingen

Kommentaren fick forskargruppen att dra sig till minnes att koffeinet i kaffe har en molekylstruktur som skulle kunna reagera med material som används för att bilda perovskitsolceller. Forskarna testade att inkludera koffein i perovskitlagret i 40 solceller och använde infraröd spektroskopi för att se om koffeinet hade förenat sig med materialet. I senare undersökningar upptäckte forskarna att koffeinet och blyjonerna i perovskitlagret bildade ett lock av molekyler. Tack vare locket behövde solcellen mindre energi för att börja producera el. På så sätt ökades solcellens verkningsgrad från 17 procent till över 20 procent.

Molekyllocket bildades även när materialet blev uppvärmt, vilket är en fördel eftersom det då kan hjälpa till att förhindra att värme bryter ned materialet. Med koffein tror han att det kan bli enklare att massproducera perovskitsolceller. – Koffein kan hjälpa perovskitsolceller att nå högre kristalliseringsgrad, låg andel defekter och god stabilitet. Det betyder att koffein kan ha en roll att spela i uppskalningen av tillverkningen, säger han. Nu planerar forskargruppen ytterligare undersökningar av den kemiska strukturen av det koffeinförstärkta perovskitmaterialet. De ska också försöka identifiera det bästa skyddande materialet för perovskit. Väldigt intressant enligt Paneltaket.

Forskare slår nytt rekord för printade solceller

Rekordhög verkningsgrad och ett viktigt steg mot att skapa billigare solenergi. Nu har forskare vid Swansea University lyckats skriva ut ”rulle-till-rulle”-solceller.

Utvecklingen av olika typer av solceller går snabbt och en variant som har fått allt mer uppmärksamhet är perovskit-solceller. Vid brittiska Swansea University har forskare nu tagit fram en metod där de utöver perovskit även använder sig av tillverkningsmetoden rulle-till-rulle.

Och nu har de gjort ett genombrott, där de har fått fram solceller med en stabil verkningsgrad på 12,2 procent. En siffra de menar är den högsta någonsin för den här typen av utskrivna perovskit-solceller. I takt med att perovskit-solcellerna närmar sig kiselbaserade kristallina när det gäller verkningsgrad blir de även mer intressanta. Traditionella solceller produceras i dag med krav på hög temperatur och vakuum, vilket bidrar till att dra upp tillverkningskostnaden. Men detta behöver inte perovskiter, vilket innebär att det går att använda olika plaster för att få till flexibla solceller, men också att de blir billigare att tillverka.

Fördelarna med att kunna använda andra tillverkningsprocesser är det som har öppnat upp för Swansea-forskarna. De har använt sig av så kallad slot-die coating och skrivit ut en rulle solceller med den höga verkningsgraden.

– Målet med perovskit-solceller är att öka verkningsgraden samt sänka kostnaden för traditionell solenergi. De har potentialen att vara mycket effektiva och relativt billiga att producera, så vårt mål är att förbättra tillverkningsmetoden för att kunna skala upp. Den här studien är ett viktigt steg mot kommersialisering, säger forskaren Rahul Patidar i en kommentar till EE News.

Snabbare tillverkning

Fördelarna med tillverkningsprocessen är att det går enormt mycket snabbare än traditionell tillverkning och att den jämfört med exempelvis andra utskriftsmetoder är materialeffektivt. En klar solcell kräver fem lagers beläggning. I det här fallet, där man lyckades få till den höga verkningsgraden, användes slot-die-teknik för fyra lager. För det översta lagret var man dock tvungen att använda förångningsteknik. Det här hoppas man med tiden kunna lösa för att då få till äkta rulle-till-rulle produktion.

 

Referenser

https://www.nyteknik.se/innovation/solceller-far-energikick-av-koffein-6956221

https://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2020/se/d0se00460j/unauth#!divAbstract

https://www.nyteknik.se/energi/forskare-slar-nytt-rekord-for-printade-solceller-6998416

Att investera inom förnybart växer – Solceller ger stor ökning

Solceller platta tack

Solceller växer

Investera i solceller idag! Vid utgången av 2019 fanns det nästan 44 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är 19 000 fler än året innan. Den installerade effekten var nära 700 MW, en ökning med 70 procent jämfört med året innan enligt Energimyndigheten.

Att investera i solceller är enligt Paneltaket en av de bästa investeringar man kan göra. Varje tom takyta är en förlorad affärsmöjlighet. En ROI på mellan 7-10 år, en avkastning på mellan 8-16 % och livslängd på 40-50 års tid, det kan inte tacka nej till!

Små solcellsanläggningar växer mest – Investera idag!

Majoriteten av den installerade effekten för 2019 kommer från anläggningar under 20 kW, det vill säga mindre solcellsanläggningar som exempelvis villatak. Det är första gången sedan statistikens början som den största kategorien inte är anläggningar med storleken 20–1 000 kW.

Utbildningarna inom solel ökar

Många skolor skaffar fler utbildningar inom solenergi också. Numera erbjuder de flesta grossister inom solel sin egen utbildning, KYH har utbildningar inom solel, det finns utbildningar inom certifieringar inom solel och såklart erbjuder universiteten diverse utbildningar inom solenergi. Fler utbildningar som anpassar sig efter samhällsuppbyggnad får även upp ögonen för solenergi.

Paneltakets Martin Johnsson har en representant inom ledningsgruppen för utvecklingen av den nya utbildningen solenergiprojektör på KYH i Göteborg som tror stenhårt på detta med.

 

Referenser

https://www.svensksolenergi.se/nyheter/nyheter-2020/sjoebo-hoegst-upp-i-solcellstoppen 

http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/solcellsstatistik-2019–nu-finns-44-000-solcellsanlaggningar-i-sverige/

 

 

Antal solcellsanläggningar i Sverige 2019

Solceller Sverige

Solcellsstatistik 2019 – nu finns 44 000 solcellsanläggningar i Sverige

Antalet nätanslutna solcellsanläggningar steg med nästan 19 000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44 000 nätanslutna anläggningar i hela Sverige. Ökningen syntes även i den installerade effekten som uppgick till 698 MW – en ökning på cirka 70 procent sedan förra året. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.

 

Den installerade effekten från nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige uppgick till 698 MW. Det är en ökning med 287 MW jämfört med året innan. Antalet anläggningar uppgick till nästan 44 000, en ökning med nästan 19 000 sedan ett år tidigare och med 34 000 sedan 2016.

Majoriteten av den installerade effekten för 2019 kommer från anläggningar under 20 kW, det vill säga mindre solcellsanläggningar som exempelvis villatak. Det är första gången sedan statistikens början som den största kategorien inte är anläggningar med storleken 20–1 000 kW.

– Under året har det alltså byggts väldigt många mindre solcellsanläggningar. Antalet småskaliga producenter ökar, så nu när vårsolen lyser kommer allt fler fastigheter kunna använda sig av sin egen el, säger Elin Larsson, analytiker på Energimyndigheten.

 

Största ökningen i fyra storstadskommuner

De kommunerna med störst installerad effekt är storstadskommunerna Göteborg, Uppsala, Stockholm och Linköping. Var och en hade en installerad effekt på över 15 MW vid slutet av 2019. Det är främst storstadskommuner som växer mest märker Paneltaket.

Göteborg, Uppsala, Västerås installerade minst 6 MW per kommun under 2019. Även småkommuner satsar på solel. I Sjöbo kommun har installerade effekten ökat med 6 MW och i Herrljunga och Gnosjö har installerade effekten ökat med 1 MW per kommun. Vid slutet av året 2019 var det bara en kommun som saknade solcellsanläggningar, jämfört med tio kommuner år 2016.

 

Referenser

http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/solcellsstatistik-2019–nu-finns-44-000-solcellsanlaggningar-i-sverige

Solceller expanderar!

Fossilfritt sverige solenergi

Energimyndigheten skriver i en av sina artiklar om hur allt fler i Sverige vill satsa på solcellsanläggningar.

Den tidigare solcellsmarknaden som främst vände sig till fristående solcellssystem har på senare tid expanderats och fått ett ökat intresse för privata solcellsanläggningar som kan anslutas till de stora elnäten. Denna marknadsexpansion har främst kostnads-och tekniska orsaksfaktorer som grund. Energimyndigheterna har därför gjort hållbarhetstester på dessa komplexa solcellsmodulerna för att kunna utvärdera deras produktions-och klimatkapacitet.

Kontrollering innan implementering

Som privatperson är det viktigt att få utrustning och eventuella bygglov godkända av kommunen samt den elektriska anslutningen beprövad av en utbildad elektriker innan en sådan här installation kan ske. En ny privat solcellsanläggning på en kilowatt som är strategiskt placerad kan producera cirka 950 kilowattimmar per år med en användningsyta på sju kvadratmeter. Vanligtvis har solcellsmodulerna en verkningsgrad på 15 % vilket innebär att cirka 15 % av den solenergin som träffar modulen omvandlas till el. En kvadratmeter solceller kan således under en vacker dag producera 150 watt el.

Överskottet utnyttjas av externt elnät

Den privata producerande elen går främst till det elbehov som aktören eller fastigheten i fråga har. Eventuella överskott förflyttas ut i det yttre elnätet och kan sedan köpas upp av olika elhandelsbolag som är intresserade av el från mindre privata solcellsaktörer. För att kunna utnyttja det externa elnätverket behöver aktören installera en mätare som levererar timvärden på överskottselen. Omvänt kan den privata solcellsanvändaren vid brist på antingen sol eller produktionskapacitet utifrån det elbehov som existerar, precis likt tidigare köpa och få el levererat från sitt privata elbolag.

Stöd för solceller

Från statens sida har det införts olika sorters stöd för personer som väljer att producera egen el, däribland en skattereduktion på den överskottsel som förflyttas in på det externa elnätet. Tillsammans med andra kostnadsreducerande faktorer och den individuellt hållbara elproduktionen är solceller följaktligen en långsiktig investering för privatpersoner och andra aktörer.

Villa i Norrland drivs på enbart solenergi

Solpaneler villa

Nyteknik skriver i en av sina artiklar om hur ett nytt solenergihus på Skellefteås campingplats ska drivas självförsörjande året om med hjälp av batterier och vätgas.   


Villan kommer inte att vara anslutet till något elnät, utan endast få sin energi från solceller och det överskott som lagras i form av batterilager. När batterierna är fulladdade används resterande el till att göra vatten till vätgas och syrgas via elektroder och ström. Gasen lagras sedan i stålflaskor för att kunna användas vid ytterligare energibehov.

Stor efterfrågan på självförsörjning

Med en allt större efterfrågan på självförsörjning har energibolaget, Skellefteå Kraft tagit initiativet för byggandet av denna moderna villa. Projektet som kallas för ”Zero sun project” beräknas kosta ca sju miljarder kronor. Målet med huset är det ska stå färdigt under juni månad 2018 och att campingens kunder ska kunna bo där, precis som i de övriga stugorna och husen.

Till hjälp använder sig energibolaget av en erfaren person i branschen, Hans Olof Nilsson som tidigare utvecklat ett liknande hus i Göteborg. Han ska hjälpa bolaget att planera den tekniska delen av byggandet med den kunskap som han besitter. En av det 150 kvadratmeter stora husets komplexitet innefattar blandannat det styrsystem som ska användas för att distribuera elen i byggnaden. Systemet ska också styra över laddningen av batterierna och produktionen av vätgas. Skellefteå Kraft diskuterar vikten av att kombinera ett smart elnätverk i miniatyr med ett effektivt hemsystem. Därav är systemet är inte helt bestämt ännu.

Att färdigställa projektet i tid är därför en av de stora utmaningarna för energibolaget. Men också att solenergin har den produktionskapacitet som krävs för att kunna skapa den mängd el-reserver som behövs under vinterhalvåret när soltimmarna i norr blir allt färre och färre. Att producera tillräckligt mycket vätgas i rätt tid inför vintern blir därför utav högsta prioritet för bolaget.

 

Antalet solcellsinstallationer ökade enormt under 2016!

Solpaneler Villa

Energimyndigheten skriver i en av sina artiklar om hur solcellsmarknaden växer så det knakar. Vid årsskiftet hade antalet installationer ökat med 63% jämfört med föregående års solcellsutbyggnad.

Den privata elförbrukningen står för den främsta drivkraften av solcellsmarknadens expansion där en stor majoritet av alla solcellssystem idag installeras på bostadshus eller olika offentliga byggnader. Endast 6% av landets solcellskapacitet kommer från solcellsparker. Priset på solcellsinstallationer sjunker, särskilt i samband med installationer av större anläggningar som ett resultat av stordriftsfördelar. Inkluderat de nyligen slopade kraven på momsregistrering för privatkunder gör det därför både lönsammare och enklare att investera i solceller.


Priset på större solcellsparker ligger kring 9 200 kronor per kW samtidigt som ett villasystem går för runt 15 000 konor per kW (exklusive moms). För detta pris består själva solcellsmodellen av en tredjedel till halva delen av kostnaden medan resten delas upp på övriga kostnader, såsom installationsarbete och växelriktare. Priset på solcellsmodul påverkas till viss grad av importtullar, vilket exempelvis påverkar priset på import av kinesiska moduler. Förändrade tullregler av EU skulle alltså kunna ge billigare moduler och ett lägre totalpris för solceller.

 

Regelverken för solceller ska fortsätta att förenklas

Genom att fortsättningsvis förenkla regelverken och göra solcellers popularitet mer synlig, hoppas Energimyndigheten kunna stödja olika projekt för att öka den informationsspridning som finns om solceller och ta fram mer kunskap om dess utbyggnad. Ett nyligen avslutat projekt mellan Energimyndigheten och Energiforsk har till exempel undersökt hur solcellerna kan göras mer effektiva. Genom att bland annat tänka på hur solcellerna placeras i samband med snötäckning kan användaren minska de produktionsförluster som generellt sker under vinterhalvåret. För framtida forskningsmöjligheter öppnar Energimyndigheten upp nya ansökningar till sitt program inom solcessområdet ”El från solen” under vintern och våren.

 

Paneltaket ger eleverna Energi i undervisningen!

Martin Johnsson på tak som ska installeras med solceller.

Framtidens energi hittar man på taket. Eller på balkonglådor. Eleverna på Elof Lindälvs gymnasium utbildas i att installera solceller.

– Det kommer att finnas gott om jobb i branschen, säger Martin Johnsson, VD på Kungsbackabaserade Paneltaket AB.

 

http://kungsbackaposten.se/nyheter/eleverna-far-energi-i-undervisningen/

 

För tillfället sitter de allra flesta solcellerna på tak. Men utvecklare tittar på fler platser att installera apparaturen, exempelvis på balkonglådor och dylikt. Solenergin har, i varje fall just nu, susat om vindenergin i popularitet.

Martin Johnsson har haft många bra jobb, men hoppade av ett sådant på Volvo för att grunda Paneltaket. De driver nu ett projekt tillsammans med Kungsbacka kommun, Elof Lindälvs gymnasium och Sol i Väst.

– Vårt mål är att eleverna ska söka sig till klimat, miljö och energi. Möjligheten till jobb finns i framtiden, säger Martin Johnsson.

50 elever från Elof Lindälvs gymnasium ska vara med när solceller installeras på Toråsskolans tak i Vallda. De kommer då att få arbeta praktiskt med det de lärt sig teoretiskt.

– De kommer att få titta på, känna och ha möjlighet att ställa frågor under installationen. Vi delar upp det i tre stationer: en färdig del, en halvfärdig och en påbörjad. Så ser de lättare de olika delarna. Eleverna får ett begrepp om hur det fungerar.

Ett utbildningstillfälle har hållits, i Elof Lindälvs gymnasium. Förutom själva installationen kommer det även finnas en räknestuga där eleverna får kalkylera på kilowatt-timmar och olika räkneexempel.

– De blir tekniker och då får man ha med den teoretiska delen. Men det man får ut mest av är väl det praktiska. Jag har tre universitetsexamen bakom mig, men förespråkar YH-utbildning om man inte vill sitta i skolbänken, säger Martin Johnsson.

Har eleverna något intresse av solenergi?

– Ja, det tycker jag verkligen. Vi frågade i början av föreläsningen om eleverna tänkt på solenergi. Då var det inte många som räckte upp handen. I slutet var det mer än hälften som sa att de var intresserade.

Solcellerna på Toråsskolans tak kommer att ge 35 000 kilowattimmar per år.

Paneltaket påbörjar Skolprojekt Solceller!

bild pa elof lindalvs och paneltaket

Paneltaket påbörjar Skolprojekt Solceller genom att tala inför skolelever på Elof Lindälvs Gymnasium för att få dem att välja energi och miljöteknik inför deras gymnasieval i 2an. Nästa gång skall vi vara närvarande på en installation för att arbeta mer praktiskt! Otroligt roligt att @Hållbar utveckling Väst och @Kungsbacka kommun föreläste med. Martin Johnsson tackar Amar Đelilović   och Mathias Ottosson för bra föreläsningar!

Intressanta länkar

[fusion_builder_container hundred_percent=”no” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” overlay_color=”” video_preview_image=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” padding_top=”” padding_bottom=”” padding_left=”” padding_right=””][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” center_content=”no” last=”no” min_height=”” hover_type=”none” link=””][fusion_text]

[/fusion_text][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]